 |
|
|
|
Väder | Varningar och säkerhet | Information om varningar
Vad innebär de olika varningarna
Ändamålet med varningarna är att informera om sådana vädersituationer som kan innebära fara allmänheten. Meteorologiska institutet övervakar vädret dygnet runt i Finland och övriga världen. Varningarna förmedlas i samband med väderprognoserna via radio, TV och institutets webb-sidor.
För beräkning av olika ämnens spridning till havs, till exempel i samband med oljeutsläpp, finns en särskild spridningsmodell. Samma modell kan utnyttjas då man letar efter personer som försvunnit till havs. Spridningsprognoserna utvecklas i samarbete med Havsforskningsinstitutet, Finlands Miljöcentral och Gränsbevakningsväsendet.
Luftkvaliteten försämras vanligen i situationer där vinden är svag och en temperaturinversion har uppstått under natten. De kraftigaste inversionerna bildas under mycket kalla vinternätter. Luftkvalitetsprognoserna är knutna till vädertjänsten, och bygger således på en 24 timmars uppföljning av vädret.
Luftkvaliteten i huvudstadsregionen
Vid halt väglag är risken stor för att slinta och falla omkull. När det är halt bör skoplaggen väljas med omsorg. Väglaget kan också visa stora lokala variationer eftersom t.ex. vägunderhållningen varierar från plats till plats.
Under vintern meddelas fotgängare om halt väglag. Uppdateringen sker två gånger i dygnet, på morgonen klockan 6 och på eftermiddagen klockan 15. Ur meddelandet framgår orsaken till halkan och om möjligt också vid vilka tider det är halt. Uppgifterna anges kommunvis.
En riksomfattande prognos av fotgängarvädret inleddes vid Meteorologiska institutet vinterhalvåret 2004-2005. Man strävar till att ge tjänsten också på svenska från och med vintern 2006-2007.
Vädret avgör i vilken mån ett fartyg kommer att nedisas. Isbildningen kan uppstå som en följd av stänk från vågorna eller av underkylt regn. Viktiga faktorer är luftens och havsvattnets temperatur, vindhastigheten, sjögången, den relativa fuktigheten och fartygets konstruktion.
För att fartyg skall nedisas bör luftens temperatur vara minst - 2 grader så att stänket från salt havsvatten bildar is. Havsytans temperatur bör ligga under + 5 grader. Vid kraftiga vindar bildas det lätt stänk från vågorna.
Situationen förvärras om luften är mycket fuktig. Regn och dimma påskyndar isbildningen. Om fartyget rör sig undan vinden är isbildningen betydligt långsammare än om fartyget rör sig snabbt mot vinden och vågorna.
Vid Meteorologiska institutet beräknas spridningen av farliga ämnen i atmosfären med hjälp av modellerna Escape och Buo-FMI. Beräkningarna görs för räddningsmyndigheterna. Farliga ämnen kan hamna i luften i samband olyckshändelser under transporten, direkt från industrin eller från stora bränder.
Från oktober till april informeras bilförare om väglaget på våra huvudvägar. Tjänsten avser de närmaste 24 timmarna och uppdateras 3 - 4 gånger i dygnet beroende på vädersituationen.
Väglaget indelas i tre klasser:
1. Normalt för årstiden
2. Dåligt (vinter)väglag
3. Mycket dåligt (vinter)väglag
Informationen ges i samarbete mellan Meteorologiska institutet och Vägförvaltningen.
Trafikvädret läses i radion i samband med väderrapporten.
Lavingprognoserna uppdateras dagligen för skidorterna Ruka, Luosto-Pyhä, Ylläs-Levi, Ounas-Pallas, Saariselkä och Kilpisjärvi. Prognoserna utarbetas vid Meteorologiska institutets enhet i Rovaniemi.
Lavinprognoser har ingått i den allmänna webb-tjänsten sedan vintersäsongen 2004-2005.
För att bättre kunna betjäna allmänheten tar Meteorologiska institutet fortfarande emot information om laviner i Finland. Du kan fylla i blanketten och sända den till oss. För närvarande finns blanketten enbart på finska.
Fyll i blanketten
Perioden med varning för skogsbrand inleds i allmänhet i början på maj, men den absoluta tidpunkten påverkas av hur våren framskrider. Perioden avslutas i allmänhet i september, allra senast i början av oktober.
Varning för skogsbrand ges på basen av ett index. Indexet beräknas med hjälp av en modell, som beaktar fuktighetsförhållandena i markytans yttersta, 6 cm tjocka, skikt. Modellens utgångsdata utgörs bl.a. av regnmängd och luftens temperatur. Indexet beräknas två gånger per dygn och varningarna utfärdas eller upphävs i regel mitt på dagen.
Varningarna utfärdas landskapsvis, i Lappland kan de också ges kommunvis.
Varning för gräsbrand utfärdas vid behov från april till maj. Det gräs som på våren ligger på marken efter snösmältningen är torrt. Gräsbränder kan lätt uppstå, även om det ännu finns snö på marken. Varning för gräsbränder avslutas då växtperioden har kommit i gång.
Försiktighetsåtgärder då varning för skogsbrand är i kraft
Det är förbjudet att göra upp eld i skog och mark om varning för skogsbrand har utfärdats.
Försiktighet vid hantering av eld bör iakttas även då varning för gräsbränder har utfärdats. Enligt nuvarande lagstiftning är man inte tvungen att göra en anmälan till myndigheterna vid sopförbränning. Sopförbränningen får dock inte orsaka skada eller men för grannen.
Kommunernas miljönämnd har gett ut kommunala bestämmelser och förhållningsregler angående förbränning av sopor. Hyggessvedning bör dock alltid anmälas till räddningsväsendet.
Meteorologiska institutet beräknar radioaktiva partiklars spridning i atmosfären.
Det farliga materialets transport och spridning i luften beräknas med hjälp av trajektorier och en numerisk spridningsmodell. Jourhavande meteorolog gör en uppskattning av vädersituationen och utfärdar rapporter om bl.a. vindens riktning och hastighet och hur eventuella regnområden rör sig. Meteorologiska institutet mottar uppgifter om strålningsolyckor och håller beredskap dygnet runt.
Strålsäkerthetscentralen har ett landstäckande automatiskt övervakningsnätverk där man mäter den externa strålningen med circa 290 mätstationer. Meteorologiska institutet deltar i bevakningen av radioaktiv strålning med ett antal mätstationer. Mätresultaten används i forskningssammanhang.
De senaste strålningsmätningarna (Strålsäkerhetscentralen)
Vindvarningarna ges i samband med väderprognoserna. Vindens hastighet är ett medelvärde beräknat över tio minuter.
Varningarna är följande:
Väderrapporten för sjöfarande:
- Orkanvarning utfärdas då vindhastigheten överskrider 32 m/s
- Stormvarning utfärdas då vindhastigheten är 21 - 32 m/
- Varning för hård vind utfärdas då vindhastigheten är 14 - 20 m/s
- Meddelande för småbåtsförare (1.5. - 31.10.) ges då vindhastigheten är 11 - 13 m/s eller kraftiga vindbyar är att vänta
Vindvarningar för landområden
- Vindvarning för insjöar (1.5. - 31.10.) utfärdas då vindhastigheten (medelvärde beräknat över tio minuter) överskrider 10 m/s, eller kraftiga vindbyar är att vänta.
- Vindvarning för landområden: varningen har tre nivåer. Varning utfärdas då vindbyarna på vidsträckta områden är kraftigare än 20, 25 eller 30 m/s.
- Våldsamt åskväder: varningen har tre nivåer. Varning utfärdas då vinden i åskbyarna är kraftigare än 15, 25 eller 30 m/s.
Översvämningar på grund av riklig nederbörd förekommer i Finland främst från våren till hösten. De allra rikligaste regnen förekommer i allmänhet i slutet av sommaren. Då kan det lokalt regna mer än 100 mm i dygnet. Man kan varna skilt för långvarig riklig nederbörd respektive kortvarigt störtregn. Kortvarigt kraftigt regn hör ihop med åskmoln. Dylika utvecklas snabbt och är svårare att förutspå än vidsträckta regnområden. Nederbördsvarningarna har tre risknivåer.
Varning för långvarig riklig nederbörd: risknivåerna 50, 70 och 120 mm i dygnet.
Varning för kortvarigt störtregn: risknivåerna 20, 30 och 45 mm i timmen.
Om ozonmängden i luften nära markytan överskrider de gränser som anges i ett EU-direktiv, informerar eller varnar Meteorologiska institutet härom i samband med väderrapporterna i radion.
- Informationsgränsen är 180 mikrogram/kubikmeter
- Varningsgränsen är 240 mikrogram/kubikmeter
I Finland är det osannolikt att varningsgränsen överskrids.
Genom Meteorologiska institutets UVI-tjänst får man uppgifter om när och på vilka orter man bör skydda sig mot solen. Indexet varierar med det geografiska läget, tiden på året och på dygnet. I tjänsten ingår prognoser av UV-index för 25 orter i Europa samt observationer av UVI från följande orter i Finland: Utö, Helsingfors, Jockis, Jyväskylä, Sotkamo och Sodankylä.
Mer information om UV-strålning och UV-index
Undvik att brinna i solen
Till sidans början Till hemsidan
|
|
|
|